Melwin
Snart väger Melwin 6 kg. Helt sjukt vad tiden går fort och vad han växer fort. Min lilla bebis börjar bli stor.
Snart 6 kg
Idag var vi på BVC för vägning och mätning av Melwin och samtal för mig. Allt gick bra och Melwin väger nu 5850 g och är 59,2 cm! Min lilla bebis börjar bli så stor och de ger mig panik.. Vill att han ska vara liten ett tag till ju.
Melwin idag .
Ska lillebror då leka med babygymmet måste ju storebror också få det.
Milian har fått feber och sover väldigt dåligt både på natten och dagen. Det här är andra dagen med feber så jag hoppas att de snart ger sig så min stora prins får bli frisk. Det är så jobbigt för honom och mitt hjärta värker för jag ser hur tufft de är.
Jag hoppas att båda barnen somnar snart så att jag kan göra klart min sista uppgift i engelska 5 sen är de bara nationella proven kvar. Det skriftliga blir på torsdag och det muntliga har jag inte fått någon tid för ännu. På måndag börjar matte 1b och det ska bli jätte roligt, ser verkligen framemot det. Engelska är det tråkigaste jag vet så tycker att de är så skönt att det är över snart!
Melwin idag .
Ska lillebror då leka med babygymmet måste ju storebror också få det.
Oj!
Oj vad det har hänt mycket sedan jag skrev sist. Kom in på min blogg och läste allt jag skrivit och blev så sugen att börja skriva igen.
Melwin
Milian på sitt första skolfoto
Väldigt mycket har hänt sedan jag bloggade sist. Milian har fyllt 1 år och är nu 1 år och 8 månader. Han har blivit storebror till världens finaste lillebror Melwin. Melwin är snart 7 veckor och växer så det knakar. 4050 g och 55 cm lång var Melwin när han föddes och imorgon får vi veta vad han väger i dagsläget. Sist vi vägde Melwin vägde han 5240 g och var 58 cm lång!
Vi har byggt vår altan färdigt, påbörjat målning av huset, sått en ny gräsmatta och nu renoveras det för fullt i källaren. Roligt att det blir nytt och fräscht men jobbigt att renovera.
Tommie har fått ett nytt jobb som reparatör på setra i Malå så han pendlar dit varje dag och jag har börjar plugga upp mina betyg! Det är roligt men väldigt tufft att plugga med två små barn, de blir mycket plugg på kvällar och in på nätterna men det är så det är! Tommie jobbar skift, alltså förmiddag och eftermiddag och det tycker jag inte om. Jag hade gärna velat att han Skulle jobbat förmiddag varje dag men det är jätte kul att han fått ett nytt jobb och att han trivs där.
Lite kort om vad som hänt sedan jag skrev senast. Kommer säkert på något mer sedan.
Melwin
Milian på sitt första skolfoto
Det börjar hända något.
Sedan Milian kom till världen har jag gått ner 23 kilo. 16 kg upp under graviditeten och 23 kg ner efter graviditeten. Känner mig stolt som klarat de men har många kilo kvar att gå ned.
Äter enligt viktväktarna och går en timmes powerwalk 6 dagar i veckan vilket har resulterat i att jag gått ner mellan 2-3 kg i veckan. Har satt upp som mål att gå ner ungefär 5 kg i månaden vilket verkar fungera nu iallafall och jag hoppas att det fortsätter att gå så bra. Vi vill ju ha ett litet syskon så snart som möjligt till Milian och då vill jag även ha hunnit gå ner i vikt också. Men det börjar hända något nu och det är bara att fortsätta!
Att vi vill skaffa ett till barn så nära inpå Milian är som en liten morot för mig att kämpa med att gå ner i vikt. Vill verkligen inte gå upp ännu mer till nästa graviditet.
Mensen har nu även kommit tillbaka efter graviditeten vilket känns skönt då vet man att kroppen fungerar igen. Det tog ganska exakt en månad från att jag slutade att amma till att mensen kom tillbaka.
Kan vända sig.
Milian är nu snart 4 månader och har lärt sig att vända sig från rygg till mage och från mage till rygg! Han har blivit så duktig och tiden går så fort. Tror han lär sig något nästan varje dag. Upptäckte även att han börjat ta tag i sina fötter och drar av sig sina strumpor. Det är lite läskigt hur fort tiden går! Känns som att det var igår han las upp på mitt bröst efter förlossningen.
Milian när han nyss lärt sig att vända på sig
Milian när han suger på sin lilla tumme
Han har även börjat suga på tummen vilket jag hoppas att han slutar med. Tutten är bättre då den är lättare att sluta med. Tummen följer liksom alltid med så det kan vara svårt att få bort den vanan. Men söt är han när han suger på tummen.
Milian när han nyss lärt sig att vända på sig
Milian när han suger på sin lilla tumme
6,5 kg
Milian väger nu 6,5 kg och är 65 cm lång. Han börjar bli stor nu. 3 1/2 månad är han nu också.
Lilla killen som börjar bli så stor.
Den 20 tog Milian sina första sprutor och det gick jätte bra. Han var lite ledsen då dom stack honom men sedan var det ingenting. Vi var jätte oroliga över att han skulle få feber och vara grinig men det var han inte.
Bröstmjölken är helt borta nu och Milian mår jätte bra av ersättningen. Han äter 180 ml var tredje timme och somnar mellan 22 - 23 på kvällen och vaknar mellan 06 - 07 på morgonen och äter då igen och sommar om och vaknar mellan 10 - 11 igen. Han är nog världens nöjdaste bebis som gråter väldigt sällan. Vi är väldigt glada över det och hoppas att det fortsätter vara så!
Lilla killen som börjar bli så stor.
Slut på mjölk!
Äntligen har mjölken försvunnit. Var så trött på att pumpa där mot slutet. Milian sover bättre och blir mättare av ersättning än av bröstmjölken. På BVC klagade dom också hela tiden över att han var så liten så förhoppningsvis säger dom ingenting nästa gång vi ska på kontroll och då ska han även ta de där hemska sprutorna.
Det känns väldigt skönt att Milian endast äter flaska då vi båda kan hjälps till med matningen men jag saknar verkligen dom mysiga stunderna vi hade då han ammade. Det är som det är nu och vi har det jätte mysigt utan ammningen också.
Hemma igen!
Nu är vi hemma igen efter en vecka i Stockholm. Känns skönt men ändå tråkigt! Vi hade mer än gärna stannat lite längre. Vi har haft en super vecka som har varit full av skratt, diskussioner och en massa shopping. Hann även träffa min bästa tjejkompis där nere vilket var jätte roligt! Vi hade en hel del saker att prata om och berätta för varandra. Man önskar att det var lite närmare än 84 mil till Stockholm!
Idag kom dagen jag haft ångest över länge! Jag började jobba. Det var jätte kul och barnen var så gulliga men har aldrig saknat någon som jag saknade Milian idag. Det var jätte jobbigt att lämna honom till hans farmor i morse. Höll på att börja gråta när jag åkte därifrån. Bara två jobbdagar kvar denhär veckan och jag hoppas att dom går fort. Vill vara hemma med min lilla skrutt!
Slutat amma
När jag ska amma Milian blir han så ledsen och arg så jag måste ge honom flaska. Direkt jag lägger honom vid bröstet blir han galen och bara skriker. Det bara blev så en dag och jag förstår inte varför.
En glad bebis i morse efter det att han fått mat
Han är lite otålig och tycker inte att det kommer nog fort så jag använder bröstpumpen för fullt här hemma nu. Så han får både bröstmjölk och ersättning men mest bröstmjölk. Känns tråkigt att han inte vill ta bröstet längre men det fungerar så bra som det är nu så jag ska verkligen inte klaga.
En glad bebis i morse efter det att han fått mat
Upptäckt sina händer
Idag vart vi på en extra kontroll på BVC eftersom Milian inte hade gått upp i vikt förra gången vi var där. 5345 g vägde han och 61 cm lång var han. Lilla killen börjar bli stor. Nästa gång vi ska på BVC ska Milian få sprutor vilket känns jätte hemskt. Men det ska nog gå bra.
Milian har nu börjar upptäcka sina händer. Han äter på den hela tiden och ligger och tittar på dem. Det är så roligt att se hur han utvecklas. Jag längtar till det att han ska börja lära sig krypa, sitta m.m. Man blir så stolt när han gör något.
I morgon är det efterkontroll för mig hos barnmorskan. Hon ska titta om allt ser bra ut och om livmodern dragit ihop sig som den ska.
2 månader idag
Idag blir Milian 2 månader. Tiden går verkligen jätte fort. Man förstår liksom inte vart tiden tar vägen! Milian växer så det knakar och börjar vara mer och mer med. Det är så coolt att han bara är 2 månader gammal men ändå så me och förstår vad som händer. Han blir jätte ledsen om vi har kompisar på besök och han måste sitta eller ligga på golvet i sin babysitter. Han vill vara med och skratta och le till alla runt bordet.
Såhär ser det ut när han vaknar på mornarna!
Milian sover fortfarande väldigt mycket på dagarna. Men är mer vaken när han liks är vaken. På mornarna vaknar man utav att han ligger och pratar med sig själv och ligger och skrattar åt sängmobilen. Väldigt pigg och glad är han i drygt 2 timmar. Sedan blir han lite grinig och trött och somnar då om och sover mellan 3-4 timmar.
Men bäst av allt mår han när vi är ute med skotern. Han sover då hela dagen och jag måste väcka honom för att han ska få i sig lite mat!
Såhär ser det ut när han vaknar på mornarna!
Gudföräldrar
Milians gudfar blev vår bästavän Michael och Milians gudmor blev en utav mina bästa tjejkompisar Sofie.
Är glad att vi valde dem till gusförärldrar. Michael är vår bästavän och vi har otroligt roligt med honom. Vilket vi vet att Milian också kommer att ha. Sofie är otroligt snäll och omtänksam vilket är bra för Milian. De båda kommer vara personer jag hoppas Milian kommer se upp till.
Milian och hans fina gudfar på hans födelsedag. Någon bild med Sofie har vi inte hunnit tagit då hon bor på annan ort .
Ångest
Får ångest när jag tänker på att jag ska jobba lite i sommar. Tanken att jag ska lämna Milian får mig att må illa. Samma sak gäller det när jag tänker tanken att jag kanske ska ut och träffa en vän till mig när vi åker ner till Stockholm över Valborg. Jag undrar verkligen hur det ska gå!? Förstår mig inte på föräldrar som nästan varje helg lämnar bort sitt barn för att festa eller liknande. Hur klarar dom det? Jag klarar knappt av att gå på affären utan Milian. Även fast att jag vet att Milian har det lika bra hos Tommie som hos mig så tycker jag att det är jätte jobbigt.
Milian är det bästa som har hänt mig och jag älskar honom mer än allt. Att älska någon på riktigt förstår man bara om man fått barn.
Distriktssköterskan sa till mig att jag reagerar helt normalt och att det är fler som är som jag än är som de föräldrar som lämnar bort sitt barn hela tiden. Vilket känns skönt då behöver jag inte känna mig knäpp.
Milian är det bästa som har hänt mig och jag älskar honom mer än allt. Att älska någon på riktigt förstår man bara om man fått barn.
Kommer aldrig sluta älska dig världens finaste son <3
7 veckor
Milian är nu sju veckor gammal (snart åtta) och väger 4870 g och är 60 cm lång. Han har börjat le mer och börjat bli mer stadig i nacken. Han är med på ett helt annat sätt än för någon vecks sedan.
Sist vi var på BVC hade Milian endast gått upp 100 g och inte vuxit något på längden. Det berodde på att jag gick på GI så de fick jag sluta med direkt. Får börja om med det när jag slutar amma. Blev jätte ledsen då jag fick se att han knappt vuxit något. Det gjorde ont i hela mig. Även fast distriktssköterskan sa att det inte gjorde något så fick jag väldigt dåligt samvete. Längtar till nästa besök så att jag får se att han gått upp mer i vikt.
1 månad
Milian blev 1 månad i söndags. Helt sjukt vad tiden går fort. Han har börjat le mer och vara vaken mer på dagarna. Har ju varit bortskämd med att han sovit i stort sett hela dagarna och jag har kunnat göra hur mycket som helst. Kan fortfarande göra allt men med Milian på mitt bröst i baby Björns bärsele. Den bästa uppfinning som någon någonsin kommit på.
Vi har storstädat huset nu på morgonen och Milian satt då i bärselen hos Tommie. Det är nu fint och städat till i helgen då min mamma, syster och Christoffer kommer. Morfar fyller 75 år så vi ska fira honom. Ska bli roligt att träffa hela släkten.
Tommie åker bort med sina killkompisar och ska köra skoter, känns jätte jobbigt. Har aldrig sovit själv i huset och aldrig vart själv med Milian heller så det känns jätte konstigt. Min mamma och mina syskon ska ju vara hos mig i helgen men det känns ändå jobbigt. Tur jag inte blev helt själv iallafall.
Raketfart
När man är mammaledig går dagarna i raketfart! När Milian hade vaknat i morse så ammade jag honom och sedan fick han bada. När han hade badat så fick han sitta i sin babysitter medan jag höll på och fixa lite i köket. Han är så nöjf när han sitter i den, vilket är bra för då hinner jag göra lite saker. Han ville ha lite mer mat innan han skulle sova så då ammade jag honom och sedan mös vi lite tills han somnade. Under tiden Milian sov så bakade jag två kakor, städade, dammsög, tvättade, vek tvät, hängde tvätt, målade naglarna och plockade ihop lite i Milians rum. När han vaknade fick han mat och sedan mös han med Tommie innan han skulle gå ut och fortsätta med sitt bygge.
Nu ligger vi på soffan och ska vila lite innan det är dags att laga lite middag. Klockan är redan halv tre och förstår verkligen inte vart tiden tagit vägen. Klockan var ju nyss halv åtta då Milian vaknade. 
BVC
Idag har vi vart på BVC igen för att väga och mäta Milian. Idag vägde han 4435 g och var 56 cm lång. Han växer verkligen mycket nu. Man börjar märka på kläderna att han växer. Stl 56 börjar passa bättre nu men ett tag till kan han ha den storleken. I övrigt mår Milian jätte bra och är verkligen nöjd med livet. Klagar endast då de inte går nog snabbt att få mat.
Vi var även på socialkontoret och skrev på faderskapsppperna. Trodde bara att det var Tommie som skulle skriva på men även jag behövde de. Så nu är alla papper som behövdes skrivas på och fixas efter födseln gjorda, känns skönt att fått de bort gjort.
Ska fortsätta amma Milian och sen dammsuga och hänga lite tvätt inna jag ska laga middag. Resten av kvällen blir det nog bara soffmys.
Det är verkligen inte lätt att ta en bild på en bebis som aldrig ligger still.
Tur eller skit snack!
Jag vet inte om jag bara har tur eller om folk bara snackar en massa skit när det gäller att vara småbarnsförälder. När jag väntade Milian så sa jätte många till mig att jag skulle passa på att sova innan han skulle komma osv för att de skulle jag inte få göra när han var hos oss. Ingenting skulle jag hinna och man skulle bara vara trött och grinig. Men absolut så är det inte. Jag får sova på nätterna, Milian vaknar endast en gång och äter ungefär i 20 minuter och somnar sedan om direkt. Jag hinner duscha, städa, tvätta och laga mat. Jag gör allt som jag gjorde när Milian inte fanns. Allt förutom att gå ut med hundarna och det är för att jag inte vill lämna honom inne själv medan jag är ute. Är rädd att han är ledsen och ingen hör honom. Så det gör Tommie. Men allt annat fixar jag själv och känner mig inte alls speciellt trött eller hängig.
Har man ett barn som har ont i magen eller något annat problem som gör att dom är ledsen kan jag förstå att man passar på att sova då bebisen sover för att orka. Men har man ett barn som äter, sover och bajsar som det ska så hinner man göra allt plus lite till.
Tycker det är hemskt hur folk skrämmer en när det gäller graviditet, förlossning, tiden efter förlossningen och att vara småbarnsförälder.
Växer så det knakar
Idag var vi på vårt andra BVC besök och lille prinsen hade gått upp från 3830 till 4110 och vuxit från 54 till 55,5. Han växer så det knakar. Själv märker jag inte att han växer, alla kläder i 56 är fortfarande alldeles för stora. Är så glad att han växer och följer kurvan.
Vi mös lite idag efter promenaden
Angående kläder så skulle jag inte ha lyssnat på någon. Nästan alla jag frågade sa till mig att jag bara skulle ha kläder i stl 56 och 62 för att de skulle passa en nyfödd. Vad visste jag så jag lyssnade självklart på de. Men där fick jag. Har verkligen inte ett enda plagg som passar honom, allt är förstort. Så till nästa gång vet jag att jag ska köpa kläder i stl 50 också. Iallafall lite så något plagg passar.
Vi mös lite idag efter promenaden
Min förlossningsberättelse
När vi gick och la oss på lördagen den 15 februari fick jag jätte ont i magen och började må illa och kallsvettas. Det vred om i magen och jag var tvungen att springa på toaletten. Hela dagen hade jag haft regelbundna sammandragningar vilket jag inte haft förut. Lyckades somna om efter ett tag och vaknar vid 02.00 utav att jag får ont i magen igen. Jag kliver upp och går på toaletten och går sedan och lägger mig då jag känner mig bättre.
02.30 ringer min syster mig efter att ha slutat jobba. Hon frågar mig om inte lilla prinsen tänkt komma ut snart. Jag berättar då hur jag känt mig men att jag inte vet att det är på gång eller inte. Jag vågar inte hoppas för att sedan få bli besviken. Min syster ber mig iallafall att ringa om jag känner något innan vi lägger på.
02.50 ligger jag i sängen och försöker sova då jag plötsligt känner hur jag får en värk. Tänker inte så mycket på de då jag har haft värkar på nätterna några dagar innan. Men jag upptäcker ganska fort att de är regelbundna och gör ondare än värkarna jag haft förut. Jag börjar klocka dem och de är 7 minuter mellan värkarna och de håller i sig i 1 1/2 minut. Jag kliver upp och går runt i huset och andas mig igenom värkarna. Direkt jag fick en värk var jag tvungen att hålla i mig i diskbänken och andas. Jag tyckte att det gjorde jätte ont, kändes lite som när jag brukar få mensvärk. (Har jätte problem med mensvärk) Jag ställer mig i duschen och känner att de lindrar lite när värken kommer. Jag känner att jag kan slappna av mer när jag får duscha i varmt vatten.
04.30 ringer jag min mamma och berättar att jag haft regelbundna värkar sen 03.00 ungefär och att det är 7 min mellan värkarna. Min mamma säger då att jag ska vänta en stund med att ringa förlossningen.
06.30 så ringer jag förlossningen och frågar vad de tycker att jag ska göra. Jag berättar hur värkarna vart och att vi har ungefär 13 mil att köra. Barnmorskan ber oss komma in så att jag ska få bli undersökt.
Under hela bilresan till Lycksele är det 7 minuter mellan värkarna och jag satt och var nervös över att dom skulle skicka hem oss igen för att jag inte öppnat mig något.
08.49 skrivs jag in på förlossningen och de undersöker mig och jag har då öppnat mig 5 cm. Blev överlycklig för då var det ju bara 5 kvar! Dom tar en CTG kurva för att se så att allt är bra med lilla prinsen.
09.35 får jag lägga mig i badet. Jag ligger där och får andas mig igenom värkarna och spola varmt vatten på magen. Barnmorskan kommer in en gång i halvtimmen för att lyssna på hjärtljuden. Jag ligger i badet och Tommie sitter på toalettstolen och vi pratar om att snart får vi träffa vår son och hur mycket vi längtar. Jag säger även till Tommie att om det bara är såhär att ha värkar är det ingen konst att föda barn. Vilket jag inte skulle ha sagt! 10.40 kommer hon in igen och lyssnar på hjärtljuden samtidigt som jag får en värk. Hon märker då att hjärtljuden går ner när jag får en värk och ber mig komma upp för att vi ska ta en ny CTG kurva.
11.10 får jag lustgas för att lättare kunna andas mig igenom värkarna. Barnmorskan ser på CTG kurvan att hjärtljuden fortsätter gå ner när jag får en värk och är rädd för att lille prinsen bajsat i vattnet. Så hon bestämmer sig för att ta hål på hinnorna för att se så att vattnet är klart.
11.15 Tar barnmorskan hål på hinnorna och ser att vattnet är klart så vi behövde inte vara oroliga för att han bajsat. Hon säger då till mig att värkarna kommer kännas mer och göra ondare då vattnet gått. Vilket var helt sant. Har aldrig i hela mitt liv känt sån konstig smärta i hela mitt liv. Det gjorde så ont att jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Andades med lustgasen igenom varje värk som var en minut lång men kändes som en timme. Ligger där i sängen och vrider mig varje gång jag får en värk. Och när varje värk kom tänkte jag larma och be om EDA men när värken var över tyckte jag att jag inte behövde någon.
Barnmorskan kommer in ser hur ont jag har och kollar hur mycket jag öppnat mig och jag hade öppnat mig 8 cm. Klockan var då 13.00. Hon frågar mig om jag verkligen inte ska ta ryggmärgsbedövningen. Jag hade ju bestämt mig att jag endast skulle ha lustgas men kände just då att jag hade så ont att jag ville ha den.
13.30 får jag ryggmärgsbedövningen vilket var det bästa jag gjort. Jag kunde då ligga och vila med fötterna högt på en kudde och försöka få i mig lite vätska. Man blev helt avslappnad. Jag såg på CTG kurvan att jag fick en värk men kände det inte.
15.00 kommer min mamma och är med på förlossningen.
15.30 är jag öppen 10 cm och jag har då inte känt av en enda värk sedan jag fick ryggmärgsbedövningen. Vilket var väldigt skönt.
16.10 får jag krystvärkar och barnmorskan ber mig att andas mig igenom dom och spara på krystandet så länge jag kunde för att spara på krafterna.
16.22 ställer jag mig på knä och börjar krysta. Vid varje krystvärk tryckte jag lustgasmasken så hårt i ansiktet att jag blev alldeles öm. Blev även lite smått irriterad under krystandet för att jag tyckte att det tog så lång tid innan han kom ut.
16.41 föddes vår underbara lilla son och krystandet tog bara 19 minuter men kändes som en evighet för att jag visste att jag nu var jätte nära att få träffa honom. 3830 g och 52 cm kärlek kom ut och all smärta försvann verkligen direkt.
Bästa känslan i hela världen var när jag hörde honom skrika och fick hålla honom. All smärta försvann och tårarna bara sprutade av lycka. Världens finaste pojke var nu född och vi kunde verkligen inte vara lyckligare.
Jag tycker att hela min förlossning var jätte bra. Men en liten chock fick jag över att de kunde göra så ont att ha värkar. Brast jätte lite och fick endast sy 4 stygn vilket jag är väldigt tacksam över. Barnmorskan och undersköterskan som var med var hur bra som helst. Men utan Tommie och min mamma hade jag nog inte klarat de. Dom var väldigt stöttande och lugnande. Känns knäppt att säga men jag längtar redan till nästa förlossning. Det är den häftigaste upplevelsen man någonsin kan få vara med om. Men till nästa gång vet jag att jag ska ta EDA lite tidigare.
