Graviditeten från start till nu
Två veckor efter att vi plussat kom det hemska illamåendet. Trodde där ett tag att jag skulle avlida. Kräktes varje dag, kunde knappt äta, blev jätte känslig för lukter, svettades jätte mycket, hade jätte mycket halsbränna och var bara sjukt trött. Jag hade ingen ork alls till något. Gjorde inget annat än att sova när jag var ledig. 6 veckor varade detta hemska illamående. När jag kom in i vecka 12 så gav illamåendet med sig men halsbrännan och känslig för lukter fanns kvar. Och det finns det fortfarande. Men jag mår hur bra som helst och har mycket mer energi än vad jag någonsin haft i hela mitt liv, det beror nog på att jag får sova minst 10 timmar per natt vilket aldrig heller hänt förut. Så min sömn har blivit jätte bra sedan jag blev gravid.
Den 4 september var vi på ultraljud och de var bland det häftigaste jag varit med om, man såg hur bebis rörde sig och sprattlade där inne. Bilderna blev så dåliga för att bebis inte ville ligga still alls. Allt såg bra ut och vad dom kunde se så var vår bebis frisk. Vi blev flyttade 1 vecka bakåt vilket resulterade i att vi blev beräknade till 7 februari istället för 31 januari. Blev dock lite besviken för att barnmorskan inte kunde se könet för att jag har moderkakan i framvägg. Så 17 oktober ska jag på ett nytt ultraljud på en klinik som heter Mamma Mia i Stockholm. Då kommer jag få veta kön och jag längtar verkligen ihjäl mig. Ska bli så kul och se om jag och T har rätt eller fel. Vi kommer såklart bli glada vilket kön det än är men vi är helt säkra på att det är en liten tjej där inne. Vi vill veta kön av praktiska skäl och även för att vi är så nyfikna.
Min mage började synas redan i vecka 12. Jag var bombsäker där ett tag att det var 2 barn där inne eftersom min mage var så stor. Men det visade sig att min moderkaka låg i framkant och att jag har mycket fostervatten och inte att det var 2 bebisar där inne.
De första fosterrörelserna kände jag i slutet av vecka 20 men det har inte varit några jätte tydliga rörelser ännu. Min barnmorska förklarade för mig att de kunde bero på att moderkakan låg framför så att det dämpar rörelserna lite. Efter vecka 26 ska man känna tydliga fosterrörelser varje dag så jag hoppas att de kommer snart så att man inte behöver bli orolig över att något är fel.
Idag är jag i vecka 22 (21+2) och idag var jag hos barnmorskan för en rutin kontroll och allt såg jätte bra ut. Har gått upp 4 kilo från start vilket jag är sjukt nöjd över då jag vart orolig att jag skulle ha gått upp 15 kilo. Har väldigt lätt för att gå upp i vikt så jag är jätte glad att jag inte gått upp mer. Jag hoppas verkligen att jag inte går upp allt för mycket till för det är ju trots allt 18 veckor kvar. Fick även höra bebis hjärtljud för första gången idag, vilken känsla. Var så otroligt coolt att höra. Nu längtar jag bara tills vår lilla bebis kommer ut så vi får mysa.
Vecka 12
Vecka 21
Vecka 22
Vår lilla bebis på ultraljudet
Kommentarer
Trackback
